Gamla hus, till synes på randen till kollaps, och en smutsig flod som skär igenom staden var mitt första intryck av Florens. Med andra ord, långt ifrån den romantiska bild som jag hade målat upp av denna renässansstad som var mittpunkten i Europa under 1400- och 1500-talet. Alla som jag hade pratat med inför Florens-resan konstaterade att Florens var en av deras favoritstäder. Jag säger detsamma.
Men det var inte först efter att ha vandrat i stadskärnan i flera dagar som jag hittade Florens själ. Machiavelli, Michelangelo, Leonardo, Dante och de andra florentinska grabbarnas verk gör Florens till ett levande museum. Florens har en alldeles egen mysfaktor med en avstressande atmosfär, folkliv dygnet runt och en tillgängligthet till konst, vetenskap och religion som inte går att finna i andra städer.
De nedlslitna fasaderna är kanske inte de allra vackraste, men i kombination med gigantiska kyrkor och monument, fantasisk arkitektur och vibrerande torg smälter de samman i en harmonisk helhet. Allt detta i den inre stadskärnan, som undkom förstörelse under andra världskriget.
Publicerat av Ninos 