Debutkrönika

Jag är inte känd för att skriva krönikor. Jag är en desto flitigare liberal debattör i olika fora. Har också gjort en hel del journalistiska porträtt av kulturarbetare och politiker om allt från musik till politik. Nu kan jag även ståta med att vara fotbollskrönikör. Läs min gästkrönika på Assyriska FF:s officiella hemsida.

Driftiga assyrier från Irak

Gårdagen gick i servicens tecken. Under förmiddagen gjorde jag ett spontanbesök hos Södertälje Citys enda barberare. Jag fick en rakning alá Mellanöstern, alltid lika skönt och lyxigt. Kostar en slant, men det är det värt när skägget växer sig styvt. På kvällen var det bilen som behövde fräschas till, så jag tog den till Däckonline på Åkerivägen i Tveta. De kör en drive, där de endast tar halva priset på ut- och invändig rengöring efter 18. Passar mig perfekt, nu när jag måste spara lite slantar.

Vid båda tillfällena servades jag av assyrier, även kallade syrianer och kaldéer, från Irak. Båda flydde det diktaturiska systemet medan tid var. Och båda har etablerat sig i sitt nya hemland. Den unga killen spå biltvätten berättade att han var med om en bilolycka förra året. Istället för att ta ut den sjukförsäkring som han var berättigad till fortsatte han att jobba. Han ville inte stanna hemma och lata sig.

- Jag tycker om att jobba och vill utveckla vårt familjeföretag, berättade han.

Han berättade också att hans pappa var chef för ett femtiotal ingenjörer i Irak. Väl i Sverige fick pappan – av Södertälje kommun – höra att han skulle få svårt att hitta ett kvalificerat jobb. Så han började dela ut morgontidningar, till kommunens stora förvåning.

- Jag förstår inte hur kommunen tänker, fortsätter den unge mannen från Irak.

Vi har hört många hårresande historier om kvalificerad arbetskraft vars kompetens gått förlorad. Men att tro att människor inte vill jobba om de inte får göra det de har utbildat sig till är socialdemokratisk passiviseringspolitik i ett nötskal. Tack vare Alliansen har fokus förflyttats från bidragstänkandet till arbetslinjen. Det har helt klart vitaliserat Sveriges arbetsmarknadspolitik, för i grund och botten vill alla jobba för sig. Jag har respekt för de som är deprimerade och går in i väggen, det kan hända vem som helst. Men jag ser ingen anledning till att sänka yrkesstoltheten hos en hel generation bara för att det inte finns rätt sorts jobb.

För övrigt gick jag helnöjd ut från både barberaren och Däckonline i Moraberg, som drivs av en ung och mycket driftig entreprenören från Irak.