Magkänslan säger att Assyriska inte är redo för avancemang till Allsvenskan i år. Inte för att det finns så många bättre lag i årets Superettan, utan mer för att jag jämför laget med förra året. Då hade Assyriska ett suveränt spel och en vinnarmentalitet, men föll dessvärre på måslnöret.
I år känns det mer som att Assyriska, trots att laget var många experters förhandsval att vinna serien, slår underifrån. Anledningen är att spelet har hackat betänkligt. Och eftersom Assyriskas signum är ett effektivt och bollsäkert spel har det varit lätt att förkasta tanken om avancemang. Men om man bortser från spelet och tittar på serieutvecklingen framstår Allsvenskan som ett realistiskt mål. Kvalplats med en match mindre spelade än tvåan…
En av orsakerna till att Assyriska inte spelar lika elegant som tidigare år är att backlinjen inte varit lika stabil och dynamisk. Särskilt i inledningen av serien, men jag måste säga att ju mer Conateh och Bergman får spela tillsammans desto bättre samspelta blir de. Och det är nog det som krävs för att resten av laget ska bli harmoniska, inte minst kreativa spelare som Batan, Moussa och Besara.
Något som talar för att Assyriska kan ta sig hela vägen är ett viktigt mönster som helt enkelt innebär att när Assyriska gör mål så vinner laget. Mot bakgrund av det känns det väldigt bra att ledningen satsar på offensiva nyförvärv.
Det senaste nyförvärvet Furuseth var outstanding igår och Perreira visade onekligen vad han går för. Det nya förmodade nyförvärvet Näfver vet jag ingenting om, förutom att han är en offensiv kantspelare och har erfarenhet av Allsvenskan, vilket låter inte fyskam. Ser fram emot hemmamathen mot Jönköping på söndag.
