Ni som upplevde Habib Moussa på Södertäljes ståtliga stadsscen Estrad igår kväll vaknade säkert upp harmoniskt och ljuvligt idag. Inledningsnumret Shlome - en av mina alltimehighfavoriter – gav mig gåshud. Älskar den här snart 30 år gamla låten och för tio år sedan fick jag veta att man måste inte vara assyrier för att göra det. När jag skjutsade hem en utländsk reaggeasångare till hans hotell i Stockholm fick jag ett kvitto på att Shlome är äkta vara. Rastamannens omdöme var ”this is the dope, the real stuff” när han hade lyssnat klart på detta instrumentala mästerverk.
Och med O habibo fick Habib Moussa hela publiken i extas. Den är exakt så ljuvlig, sentimental och oförstörd att den lätt skulle platsa på ”Allsång på Skansen”. Den enda låten som jag saknade igår av förtåeliga skäl, då den är en cover , var Aykone a gabore. Lyssna gärna på klippet. Habib Moussa är på toppen av sin karriär när han framför denna livespelning, gissningsvis någon gång i mitten på 70-talet. Han låter närmast sakral, vilket mot bakgrund av hans 40-åriga profana kamp för den assyriska frihetsrörelsen framstår som något ironiskt. Men så är han ju i grunden diakon.
Aykone a gabore handlar om ”hjältarna som lämnat Bethnahrin” på grund av folkmordet Seyfo och efterföljande förtryck i hemländerna i Mellanöstern. Men sången hyser samtidigt en förhoppning om att assyrierna en gång ska få rota sig i de landområden som har tillhört dem i tusentals år. Vidare manar den till enighet och försoning inom den splittrade assyriska folkgruppen.
Konserten igår var en hyllning till Habib Moussas spridning av den assyriska musiken i 40 års tid. För den oinvigde i assyrisk musikhistoria kan det vara bra att veta att Habib Moussa och hans generation av assyriska sångare var de första som spred den assyriska musiken utanför den syrisk-ortodoxa kyrkans murar. Fram tills dess ansågs det vara ”en synd” att sjunga folkligt på ”det heliga språket”, som Jesus tros ha talat. Som en konsekvens av detta hyrde assyriska bröllopspar fram till början av 70-talet i Syrien, Turkiet och Irak in kurdiska sångare till bröllopsfesten.
Stort tack till Assyriska ungdomsförbundet som arrangerade gårdagens fantastiska konsert. Ett speciellt tack till Assyriska föreningen i Västra Frölunda och Yohanon Zakko som är initiativtagare till denna idé och som också satte upp urkonserten i Göteborg för ett par månader sedan.
november 16, 2009 kl 8:37 |
A han är fenomenal, så är det bara. O habibo är magisk, så är det ännu mera bara!
november 17, 2009 kl 3:16 |
Ao.. jag far gashud av att bara lasa ditt inlagg, Ninos.
november 17, 2009 kl 8:46 |
Taudi jenga! Konserten väckte minnen till liv, särskilt den där historien om Shlome. Habib är ju den största västassyriska sångaren. Men den renessäns han har fått det senaste årtiondet är helt fantastisk. Han har blivit kult, pop- och rockikon på samma gång
november 17, 2009 kl 9:37 |
på jobbet driver de med mig… när jag säger att Habib Moussa är vår kulturbärare. BärarEN i singular liksom. ja vi är få, små o ibland lite mobbad. Men vi har HABIB!
november 17, 2009 kl 9:38 |
men älskling glöm inte min favvolåt också (förutom O Habibo)
november 18, 2009 kl 1:09 |
o-habib-o
november 18, 2009 kl 9:41 |
habibo habib-o!